Kontrollbehovet och jag
Kategori: Allmänt
Det är verkligen ingenting som funkar. Kan inte streama filmer eller serier och jag kan inte ladda upp bilder! Har till och med köpt en ny dator.. vad är de för feeeel? Ni som känner mig väl vet att jag inte orkar med saker som inte fungerar. Vi har en ny router också, så just nu känner jag mig lite maktlös. Kanske bara ska lära mig att acceptera att en del saker inte fungerar exakt så som jag vill ha det.
Jag börjar mer och mer inse att jag har kontrolllbehov. Jag trodde inte jag hade det. Eller lite, till en viss gräns. Men jag vill mer och mer ha kontroll på min närhet och på vad som verkligen händer. Jag är nog som vanligt, av eller på. Antingen bryr jag mig inte alls, lägger ner det helt, eller så måste jag ha full kontroll, annars blir jag stressad. Men vad gör man när man har situationer där man vill ha full kontroll men när man inte har tid att ha det egentligen?
Jag vet inte om det är positivt eller negativt för min del att ha kontrollbehov. Jag är väldigt ostrukturerad som person. Jag har ingen kalender för exempel. Jag springer omkring och försöker ha allting som händer i huvudet, vilket oftast slutar i att jag glömmer en hel del... Men om jag har en kalender, så glömmer jag att ta med den överallt. Och eftersom jag nästan aldrig har en väska med mig så har jag inte heller någonstans att ha den. Tycker kalendern på iphonen är sådär... så det blir inte att jag använder den heller.
Allt jag behöver lägger jag i fickorna. För tar jag en väska stoppar jag ner alledes för mycket onödiga saker, in case of liksom. Som jag nog aldrig användt.
Här i Oslo går det bussar, spårvagnar och tunnelbanor. Men när jag ska någonstans med dessa så bara måste jag kolla vilken tid de går så jag kommer med precis den jag planerar. De går typ hela tiden liksom. Exempel igår skulle jag jobba i en annan butik. Jag kollade upp dagen före att tunnelbanan gick ofta, och tänkte att då kanske jag bara ska gå dit så tar jag en. Så går jag dit och missar den första tunnelbanan precis, så jag måste vänta. Ingen stor sak... Men för mig blir det panik och stress direkt. Då börjar jag genast tänka " Meeen, faaaaan, du skulle kollat upp när den gick så du slapp vänta och så du verkligen vet vilken tid du kommer fram , osv,"... Kontrollbehovet och jag kan inte vänta, och vi kan inte leva med att inte veta.
Min personlighet klarar inte av att ha ett stort kontrollbehov. Jag är inte strukturerad någonstans. Jag lägger saker och papper överallt och ingenstans, det är sån jag är. Det finns en sak där jag är fruktansvärt strukturerad, och det är när det gäller damm. Det får inte finnas damm någonstans i mitt rum. Men tänk om jag kunde ta lite av det och föra över det till allmänna personlighet? För det borde egentligen inte göra någonting om det är lite lite damm på en golvlist bakom garderoben.
Det är tufft att vara vuxen ibland. Man måste ta tag i saker som man egentligen inte vill. Jag vill att allt bara ska rulla på som det alltid gjort. Men nu går det inte längre.
Kontroll VS struktur. Måste göra en mix. Släppa kontrollen, och blir mer strukturerad för att slippa stress och ångest. Låter lätt. Känns svårt.
Vet ni vad jag längtar efter? En sommarstuga. Som är färdig att bo i. Men där det finns lite saker man kan pyssla med. Dit vill jag åka nästa semester. I fyra veckor. Bara ligga på altanen och läsa bra böcker. Sedan om jag vill så kan jag lyfta ett finger också. Men det skulle antagligen bli 90% vila och 10% annat. Vill man träffa mig så får man komma dit. Hårt, men jag vill inte stressa någonstans och känna mig otillräcklig.
Drömmar, drömmar, drömmar... Men utan dem kommer man väl ingenstans heller.
Nu ska kontrollbehovet och jag lägga schema på jobbet. Appropååååå........
