Sara och om livet.

 

 

 

Förra året var jag otroligt väntasfull inför att få resa hem inför jul. I år känner jag att jag inte orkar med jul. 

Jag längtar inte ens efter julskinka och gravad lax, eller snö, eller julgran eller tomtar eller nååååttt, känner bara aaaaaaaah. skjut mä. Nästa år vill jag fira i min sommarstuga, ha ha...... Realistiskt skulle det kunna bli hotell, inte behöva prata med någon och bara slappa!

 

Jag känner typ bara att det här året ska ta slut. Det har varit ett bra år, men det har varit ett jobbigt år. Jag har lärt mig väldigt mycket, men det har kostat... Och priset för det har inte varit värt det. Att konstant vara sliten är ingen hit.  

 

Nu ska jag bara överleva två veckor till sedan är det 2014. Tänkte ta "chansen" (ha ha, igen) att göra någonting annorlunda då. Typ jobba mindre. Träna mer. Äta bättre. Bli frisk...  Ska fundera på det i allafall. 

 

Luciakonserterna gick förvånasvärt bra. Det var dock ganska påfrestande, ville gå hem och gråta efter första genrepskonsertern på grund av sjuk värk i axlar och rygg, samt många minuters typ strypt syretillförsel. Men sedan gick det bättre. I vår blir det något i stil med musikal. Det ger sån glädje att sjunga! När man är för gammal för att ha "konsert" ute på krogen så får man göra det i kör istället...

Försökte ladda upp lite fina bilder från konserterna, men det gick inte så bra..

 

Läser det här inlägget för mig själv inser att jag känner mig själv lite i allafall. Säger ha ha, om saker jag kanske skulle önska men som aldrig kommer ske. Jag tycker det är OK att jag inte ställer massa krav på mig själv och att jag har en såpass god insikt att jag vet att jag inte klarar/eller genomför det, och att jag inte har prestationsångest. Hade jag haft det, då hade jag inte orkat annat än att sova efter det här året. Om jag ens hade orkat det. 
Att ha viljan att prestera och att ha ångest över att prestera är för mig två olika saker, och jag är stolt över att jag har viljan att prestera, men nöjer mig med de flesta resultaten. Ibland blir det bra, ibland blir det sämre, och ibland blir det jävligt bra. Jag skulle nästan kunna säga att jag inte bryr mig. Det är inte helt sant, jag bryr mig, men jag nöjer mig också. 

Nu ska jag bara lära känna mig själv ännu mer så jag vet när jag är sliten och att jag känner mina begränsningar.

 

 

Sådär vänner. Nu blir det kanske inte så mycket mer från mig detta året. Nästa år kommer jag tillbaks, piggare och starkare... ha...ha... eller :)  

 

Så till er alla som glädjer er så till jul... GOD JUL! ;)