Sara och om livet.

 

 

Det är mycket nu. Bland annat semesterångest? Ja, ångest för semestern. Så här har jag känt ända sedan jag började jobba för X antal år sedan. Pratade med någon härom dagen, att efter semstern, borde man ha semster för att återhämta sig efter semestern. 
Jag har inte ångest för saker jag måste göra. Jag har två mål. Det ena är att åka på en solresa, med en sandstrand, frukostbuffé och balkong....Det andra är att vila. Borde vara lätt att ordna, men är rädd att jag inte hinner vila, trots att det är det enda jag vill just nu. 

 

För några månader sedan trodde jag att jag hade nått min maxgräns gällande energi, då var jag helt tom, men nu känns det ännu värre. Vaknar varje morgon med huvudvärk och känner mig så fruktansvärt trött, och då spelar det ingen roll om jag sovit fyra, åtta eller tio timmar. Sover efter jobbet, gör roliga saker, tar promenader, men ändå dör jag tröttdöden hela jävla tiden och det är frustrerande.

 

Men det kanske inte är så konstigt att jag är sliten. Sist jag egentligen hade en skön semester där jag kunde vila ut var två år sedan, och man orkar inte två år i sträck tror jag. Förra sommaren hade jag visserligen två veckors semester, men då var livet upp och ner så det var inte mycket till återhämtning. Sedan drog jag hit och sen gick livet i ett. Jaja, det ska ju inte vara lätt att leva heller....Om fem veckor får jag vila. 

 

 

 

 

Men jag är tacksam för att jag faktiskt får semster i år, och att jag har någon att dela den med. ♥